The subject of this Master?s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library?s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio?s and Powell?s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied.

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell på resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält? och ?på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält?. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

I uppsaten analyseras skrävlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma från 1920. Här noteras textens antitetiska relation till den billiga läsning som den vanligtvis vänsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populära eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur är ett uttryck för. Den paradoxala narration som därmed uppstår, främst i bilden av indianerna, kan även tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivå av realism. Då skrävlets ideologem glider mellan att förvränga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vår förståelse hur detta fungerar inte användas som en säker tolkningskod för att avtäcka den subversiva nivån i en allegorisk läsning. Boken blir därmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

AbstractIn 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen.

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats.Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien.Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie.Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011.

Samhället blir mer medvetna om påverkan konsumtionssamhället har på miljön, människan och vår planet. Denna medvetenhet har resulterat i att högre krav ställs på att företag driver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till hållbarhet. Med utvecklad medvetenhet utvecklas nya sätt att hållbarhetsredovisa vilket har lett till att International Integrated Reporting Council år 2013 lanserade ett ramverk för integrerad rapportering. Ramverket ska vara ett helt nytt sätt att tänka. Driften av verksamheten och hållbarhetsarbetet ska vara integrerade med varandra för att kunna se samband mellan de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna.